Kära missionsvän!
I början av mars månad fick vi uppleva hur rädsla och oro drabbade världen. Coronaviruset spred sig som en löpeld och fortfarande vet vi inte hur utvecklingen kommer att bli. Då är det gott att veta att ”Herrens nåd tar inte slut, hans barmhärtighet upphör aldrig. Varje morgon är den ny – stor är din trofasthet!”
Resorna till missionsfälten, jubileumskonserterna och andra större evenemang vi är engagerade i är uppskjutna. Vi vet inte ens om situationen i landet ordnat upp sig till sommaren, men vi fortsätter att planera för Kärrsjökonferensen 24-28 juni. Och skulle konferensen inte gå att genomföra, återkommer vi om detta längre fram.
De jubileumskonserter och samlingar vi hann genomföra innan förbudet för stora folksamlingar trädde i kraft, var fantastiska. Ni som var med i Lycksele, Storuman och Hudiksvall i slutet av februari – ett stort tack för den underbara gemenskap vi hade. Är oerhört tacksam för att vi har så många underbara vänner i vårt land, och vi ska fortsätta våra samlingar runt om i landet så fort det är möjligt.
Vi brukar prata om att ”vi är som en stor familj” och jag upplever att det är sant. Vi är en familj som är övertygade om att evangelium är Guds kraft och vår kärlek till evangeliet binder oss samman i uppgiften att stå upp för och se till att evangelium blir förkunnat.
En som enträget fortsätter genomföra mindre samlingar i olika församlingar och sammanhang är missionens medarbetare Gunnar Johansson. Denna månad har vi gjort en intervju med Gunnar och får ta del av hans erfarenheter från ett intensivt turnerande sedan oktober månad. Gunnar delar också en kort betraktelse om ”Fungerande vardagstro”.
Nu när alarmistiska budskap sprids i vår värld om klimatförändringar och Coronapandemier, ska vi vara lugna. Det vi lärde oss isöndagsskolan – att Jesus håller hela världen i sin hand – det är sant! Låt oss lita på vår Herre och frälsare och inte upphöra att göra det som är rätt. Låt oss förkunna evangelium, och när tiden är inne får vi skörda – bara vi inte ger upp.
Till sist, tack för att du är med i förbön och ekonomiska bidrag. Du behövs!
Med varma hälsningar
Lennart Eriksson
Intervju med Gunnar Johansson:
”Jag dör hellre på scen än på soffan”
60 scenframträdanden på bara sex månader. Det schemat skulle avskräcka många yngre artister – men ”pensionären” Gunnar Johansson turnerar oförtröttligt vidare i Tältmissionens tjänst.
– För mig blev det här ett nytt äventyr, säger den populäre countrypastorn.
Sedan oktober 2019 har Gunnar Johansson turnerat land och rike runt med sina bejublade countrykvällar och countrycaféer. Även människor som aldrig brukar gå i kyrkan dyker upp för att se pastorn framträda, och de bjuds inte bara på musik. De får också ta del av Gunnars budskap om evangeliets förvandlande kraft i de länder där Hoppets Stjärna och Tältmissionen verkar.
I Rumänien har han fått bevittna arbetet med egna ögon. – Det var gripande. Jag mötte en familj som jag brukar ta som exempel, där dottern hade Downs syndrom. De hade haft det väldigt svårt, men hela familjen förvandlades genom evangelium. Att se med egna ögon vad det betytt för dem, det grep mitt eget hjärta så att jag har kunnat tala om det med övertygelse här hemma.
Gunnars övertygelse tycks också smitta av sig på publiken. Dels kommer det fram många trogna givare som med värme berättar om sitt mångåriga engagemang, ofta med hänvisning till möten med grundaren Erik Gunnar Eriksson. Dels kommer det fram personer som berörts och inspirerats till att själva skriva upp sig och bli nya givare. Gunnar Johansson samlar dessutom in kollekt till fältarbetet och har fått uppleva givmildhet över all förväntan. En händelse som sticker ut utspelade sig i Vilhelmina.
– I samband med min spelning blev jag övertalad att även gästspela på en lokal loppis samma eftermiddag. Det ställde jag upp på, och mitt under det framträdandet sammanträdde deras styrelse. Efteråt kom de ut och tillkännagav att de bestämt sig för att skänka tiotusen kronor till vårt arbete. Det var fantastiskt.
Det fina välkomnande han fått runtom i Sverige har berört honom.
– När jag började kontakta församlingar var det hela tiden lite av en aha-upplevelse att man blev så varmt emottagen. Jag har ju varit predikant i många år, så jag vet att det inte är det lättaste att få komma på besök och få ta upp en kollekt. För mig är det en Guds nåd att det varit sådana öppna dörrar. På ett ställe sa en pastor, precis när vi ställde i ordning ljudet, ”Nu får ni inte bli ledsna om det inte kommer så många den här fredagskvällen, för det är vi inte vana vid.” Det slutade med att lokalen blev fullsatt.
Gunnars liv i Herrens tjänst har mynnat ut i boken Medräknad, med kärnbudskapet att Gud har en plan för varje enskild människa från moderlivet och under varje steg på livets väg.
– Det är ett tema som jag återkommer till under mina spelningar, och jag brukar lägga till att detta även gäller Hoppets Stjärnas och Tältmissionens verksamheter.
Formellt har han ett åtagande på halvtid, men i praktiken har engagemanget tagit mycket mer tid än så i anspråk.
– Jag tänker så här, att om vi vill att andra ska jobba ideellt, då vill jag också göra det med glädje.
Det betydde mycket för Gunnar att förfrågan om en roll inom Tältmissionen kom från Erik Gunnar Erikssons barn; Lennart Eriksson och Ulrika Kallin Eriksson.
– Jag träffade aldrig Erik Gunnar, men min pappa kände honom. Så jag ser det som att vi är nästa generation som samarbetar nu. Jag visste inte riktigt hur det här upplägget skulle landa ute i församlingarna, men jag kände inom mig att det var helt rätt.
60 konserter har som sagt bokats in från oktober till maj – och Gunnar Johansson har inga planer på att trappa ner.
– Någon skrev så här till mig: ”Vi har sett vilket enormt program du har. Men du måste tänka på att du är till åren och inte kan köra på så hårt!” Då svarade jag, lite uppkäftigt: ”Jag dör hellre på scen än på soffan!”.
Rapport från Clayton Vojevodovas missionsresa till Rumänien och Moldavien
Jag reste i Rumänien och Moldavien mellan den 4 och 19 februari och resultatet var långt utöver vad jag förväntade mig. Men ändå inte förvånande, eftersom det är livsstilen för de som tjänar Jesus. ”Nej. Så mycket som himlen är högre än jorden, så mycket är mina vägar högre än era vägar och mina tankar högre än era tankar.” Jesaja 55:9
Ett par dagar före resan kontrollerade jag min kalender och vi hade planerat in 2 kyrkobesök och ytterligare 3 program, så jag var redo att tala på dessa platser och såg verkligen fram emot det, men jag visste att Gud var den som ansvarade för min kalender och jag var villig att se vad som skulle hända under dessa dagar.
Hur som helst, jag landade i Rumänien och allt började, först ett möte med den lokala personalen och sedan började Gud öppna dörrar.
För att kort sammanfatta resan, så gav Gud mig möjligheten att tala officiellt 14 gånger och då räknar jag inte möten på kontoret, hembesök hos folk, vid måltider osv.
Jag talade vid huvudgudstjänsterna i fyra olika kyrkor, och även till tonåringar och ungdomsgrupper, föräldramöten vid Hoppets Stjärnas program och vid utbildning av pastorer och ledare.
Cirka tusen personer nåddes under denna fantastiska resa i Rumänien och Moldavien, och jag är säker på att det bästa från Gud är på gång till dessa länder. Något stort är på väg att hända som vi är en del av.
Jag är verkligen motiverad att fortsätta detta goda arbete.
Clayton Vojevodovas
