Intervju med Lennart Eriksson, missionsledare för Tältmissionen
Strategi för de satsningar Tältmissionen gör i Rumänien
För Lennart Eriksson, missionsledare för Tältmissionen, och utvecklingschef för Hoppets Stjärna står det fullständigt klart att evangeliet om Jesus Kristus ger resultat som består. De insatser som görs vilar på tre ben – förkunnelse av evangelium, sociala insatser samt utbildning/entreprenörskap.
Tältmissionen samarbetar med Hoppets Stjärna för att med olika insatser stötta de romer som finns i Rumänien. Det är ett långsiktigt arbete som i längden ger bättre resultat än att enbart satsa resurser på dem som kommer som tiggare till Sverige. Lennart Eriksson berättar att det var hösten 2014 som han började fundera på hur stödet till romerna skulle kunna fördjupas och breddas.
– Jag grunnade en hel del på hur vi skulle angripa utmaningen att verka för en mer långtgående förändring av livsstil och utvecklingshämmande traditioner. Inte bara att akut sätta plåster på sår, utan mer omfattande åtgärder. Samtidigt läste jag boken Läsarna av Gunnar Hallingmark. Den handlar om den svenska väckelserörelse som bröt fram under senare hälften av 1800-talet och som satte outplånliga spår i hela det svenska samhället. Hela detta starka skeende började när människor började upptäcka kraften i Guds Ord och samlades i hemmen för att läsa bibeln tillsammans (därav uttrycket ”läsare”). Det blev det frö som ledde fram till en genomgripande folkväckelse. Under några få decennier föddes samfund som Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS), Baptismen, Missionsförbundet, Frälsningsarmén, och senare även Helgelseförbundet och Pingströrelsen. Ur folkväckelsen utvecklades sedan nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen som skapade förutsättningar för den demokrati vi idag är så stolta över.
– Frågan är om det finns några i Europa, som bättre än vi svenskar kan identifiera vad folkgruppen romer behöver uppleva för att genomgå en långtgående positiv utveckling? Det är ju bara att läsa vår egen historia. Då går det inte att blunda för att det är evangeliet som åstadkommer den mest genomgripande samhällsomdaningen. Om nu inte vi som bekänner Jesus som Herre och frälsare vill satsa på att evangeliet förkunnas – vilka ska då göra det?
Den svenska samhällssituationen stod vid mitten av 1800-talet på gränsen till katastrof, med svår social misär, alkoholmissbruk och svält. Dessutom emigrerade bortemot en miljon människor till Nordamerika och landet utarmades på stora resurser i form av arbetskraft. Ändå fanns det en så stark inneboende kraft till förändring i den frambrytande folkväckelsen att den sociala situationen tog en helt ny vändning. Människor slutade supa, tog ansvar för sina familjer och blev skötsamma och laglydiga medborgare.
Som Lennart Eriksson mycket riktigt konstaterar finns det alltför lite dokumenterad forskning om väckelserörelsens betydelse för demokratin och den ekonomiska tillväxten i vår nation. I spåren av folkväckelsen följde en höjning av utbildningsnivån och utveckling av föreningslivet. Det borde finnas mer än en akademisk avhandling som belyser denna utveckling.
– När jag tog del av Gunnar Hallingmarks forskning om läsarna tänkte jag att något liknande skulle behöva ske i det romska samhället. En andlig rörelse som reser upp människor, åstadkommer ett ekonomiskt lyft, en moralisk resning och en utbildningsrevolution i hela samhället. Bland romerna i Rumänien finns också en del positiva exempel som vi tidigare har lyft.Ett sådant exempel är staden Murgeni, i östra Rumänien, mot gränsen till Moldavien, där cirka 30% av de 8 000 invånarna är romer. Där har en väckelse gått fram de senaste 25 åren, vilket resulterat i att 90% av romerna i staden nu är pingstvänner. I distriktet Vasuli, som Murgeni tillhör, har 17 nya församlingar planterats. Tingshuset har klappat igen, kriminalitet och missbruk minskat drastiskt, nästan alla barer har tvingats slå igen och alla barn går nu i skolan.
De positiva förändringar som evangeliet åstadkommit bland romerna i Rumänien är en god början, men löser inte per automatik alla sociala och ekonomiska problem. Därför satsar Hoppets Stjärna på utbildnings- och resurscenter för romska barn. Några har redan dragit igång på orter, där evangeliet förkunnats, människor blivit frälsta och församlingar planterats. Till centret kan romska skolbarn komma på morgonen och få frukost, dusch och rena kläder; om de är smutsiga och luktar illa tar skolan inte emot dem. I dessa center finns även annan verksamhet, som hjälp med läxläsning efter skolan.
– När barnen får utbildning lyfter det också den sociala standarden i hemmen. De börjar få nytt hopp inför framtiden och bryr sig därför mer om den yttre miljön än tidigare. Hygien och renlighet har förbättrats och många flickor har lärt sina mammor att läsa. Därmed finns de nödvändiga förutsättningar som krävs för en framgångsrik utveckling.
Lennart brukar använda sig av liknelsen att det inte går att bygga ett hus direkt på träsk- eller sumpmark. Först måste dränering till, sedan vidtar pålning och sedan kan grunden till huset börja läggas. På samma sätt är det med de sociala insatser som Hoppets Stjärna gör. Utan evangeliets grund får dessa insatser inte samma genomslag.
– Inga kulturer eller traditioner är utan brister. I den romska kulturen finns inslag som direkt motverkar framtidstro och en positiv utveckling. En tradition som är direkt förfärlig är när unga flickor gifts bort mot en handpenning, innan de ens hunnit blivit vuxna. Receptet är att förkunna evangeliet som är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror. Det glada budskapet är det enda som kan ge en djupgående förändring för detta folk som varit förtryckt i sekler.
Lennart Eriksson understryker att arbetet måste vila på mer än ett ben för att bli stabilt och framgångsrikt. Därför har ett samarbete inletts med Focus Business School (FBS) och dess grundare Marco Strömberg. Lennart Eriksson har även valts in i styrelsen där. Några kurser har redan ordnats med undervisning om vad som krävs för att starta och driva företag på en biblisk grund. Att arbetstillfällen skapas är oerhört angeläget, eftersom arbetslösheten bland romer är katastrofalt hög.
– På grund av den utbredda korruptionen i landet har företagande av många uppfattats som något smutsigt som man inte vill ha något att göra med. Alltför många tvingas därför att söka jobb utomlands och som vi alla vet har allt fler kommit till vårt land för att tigga.
Lennart Eriksson är imponerad över alla de insatser som görs av kyrkor och andra ideella krafter i vårt land, för att hjälpa de rumäner som kommer hit för att tigga. Men för Hoppets Stjärna och Tältmissionen har det varit viktigt att koncentrera insatserna till romernas hemmiljö. Lennart konstaterar att de verkliga förlorarna i systemet med det utbredda tiggeriet är de barn som lämnas kvar i Rumänien.
– De barnen växer upp utan far och mor, missar skolan, och blir nästa generations tiggare. Detta smärtar mig oerhört. Därför måste vi alla hjälpas åt att förändra romernas situation, lägga all prestige åt sidan, och inse att romer-utmaningen är enorm och komplex. Det vi behöver fokusera på är hur vi kan nå den bestående förändring som är så efterlängtad och nödvändig.
Ett led i detta är att utbilda människor i företagande. Det koncept som Focus Business School (FBS) tillämpar har Lennart Eriksson försökt lansera i den rumänska pingstunionen. I början gav det inte så starkt gensvar, Lennarts bild är att de bara talade om sina egna behov. – När jag då frågade varför församlingarna själva inte kan möta dessa behov fick jag svaret att det beror på att alltför många inte har något jobb. Då förklarade jag för dem att det är just detta som FBS försöker göra något åt. Sedan gav jag exempel på hur små företag hade kunnat startas och inkomst och jobb genererats och nu har vi ett lovande samarbete på gång med Pingstunionen.
Företagarutbildningen för romer utgår från ett nytt sätt att tänka. I den romska kulturen lever man oftast i nuet och tar en dag i taget, när man har pengar spenderar man dem gärna. Under utbildningen får de lära sig att inte göra av med alla pengar på en gång utan även spara för framtiden. Lärdomar som många i den äldre generationen i Sverige fick inpräntade i sig via Sparbankens tidning Lyckoslanten.
Lennart Eriksson har ända sedan den kommunistiska regimen kapsejsade i januari 1990 varit engagerad i utvecklingsarbete i Rumänien. Då var den sociala situationen för funktionshindrade barn katastrofal. Efter tålmodigt arbete via överlåtna eldsjälar i landet har Hoppets Stjärna medverkat till att synen på funktionshindrade idag är en helt annan.
– En lång väg är kvar att gå men vi har glädjande nog passerat en hel del viktiga milstolpar. När jag ser den utvecklingen så tror jag det är möjligt att förändra situationen, såväl för romerna som för hela nationen. Med ett ärligt och uppriktigt hjärta gör vi det som är möjligt, sedan får vi lita på att Gud gör det omöjliga, avslutar Lennart Eriksson med stor inspiration.
Text: Börje Norlén